Febriga uppenbarelser

Ser ingen ljusning på denna influensa. Sov nästan ingenting i natt, som tidigare tre nätter. Antingen så vaknar jag alldeles kallsvettig, eller av hemska, vidriga mardrömmar. Vill inte ha feber, snyft. Trots hur jag mår så tvingar jag iväg mig själv till jobbet oxå. Men vem är det som tackar mig för det?
Om man är sjuk och stannar hemma så blir folk less för att man inte kommer. Men om man kommer så är det inte direkt ofta att någon visar sin uppskattning för att man utsätter sig för personligt lidande för den övriga personalens skull. Det gör ju inte mig något egentligen om de får jobba kort eftersom jag ändå är hemma i sängen!
Det var  en fundering som jag ska ta med mig. Ska börja berömma de som kommer till jobbet fast de mår skit!!!

En annan grej som jag funderar på som är lite dum....om man har otur som kvinna så drabbas man av hemsk mensvärk en gång i månaden. I mitt fall brukar den vara så illa att jag blir hemma från jobbet en dag. Så i värsta fall har jag en sjukdag per månad, vilket inte är bra.
Efter vist många sjukdagar så kan arbetsgivaren kräva sjukintyg från första dagen. Hur löser man då detta? Det är ju lite svårt att planera in mensen på sina lediga dagar! Har provat värktabletter, men ingenting som direkt hjälper, förutom värmedynan. Finns det batteridrivna kanske som går att spänna fast på magen? På så vis skulle man ju kunna gå och jobba ändå ;)
Nä men någon som har något råd? Det fungerar ju inte i längden att sjukanmäla sig varje månad.
Män ska vara glada att de inte behöver känna den smärta som en riktig mensvärk kan ge. De skulle bara veta hur det känns när de påpekar och skämtar om  kvinnors PMS.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0